hittaringaord

Ja i morse gick jag ut till busshållsplatsen i god tid för att åka till jobbet. De höll på att sanda för fullt i området och halt var det.
När jag väntat i fem minuter på bussen så kom en man som brukar åka med bussen tidigare på morgonen. Han stannade vid hållplatsen och sa: Det kommer ingen buss på ett tag. Jasså sa jag, vad är det som hänt då?
Alla bussar är stoppade nere på busstorget till dess att kommunen saltat utmed alla linjer sa han då.

Åh, nej! Det var ett fint duggregn ute, sådant där som går rakt in i benmärgen på kort tid, och till råga på det isgata.
Jag kände verkligen inte för att gå till jobbet på andra sidan stan. Men vad gör man? Bara att knata på.
Ringde jobbet från min mobil och sa som det var, jag kommer när jag kommer.
Jag gick eller rättare sagt gled framåt gatan, och en sträcka som normalt tar mig 10 minuter att gå tog nu 25 minuter. Men så ringde jag min kollega som bor utanför stan, som börjar strax efter mig på morgonen för att kolla var hon var någonstans, och om hon möjligen kunde plocka upp mig någonstans på vägen.
Jag hade tur hon kom ca 15 minuter senare och hämtade mig så jag fick skjuts sista biten.
Men vid alla busshållsplatser utmed vägen stod minst ett 40-tal personer och väntade på bussen.

Nåväl jag kom ju fram till jobbet med armar och ben i behåll och kl 10 var det dags att ha möte med specialpedagogen. Sedan rullade dagen på och direkt efter jobbet var det dags för nästa möte då med en logoped som höll "föredrag" för oss om barns språkutveckling.
Jag var så trött så trött och det höll på till 19.40.
Min snälla kollega skjutsade mig hem efter mötet med annars hade jag ju inte varit hemma ännu.
Ja det var en dag att ta det isigt så att säga idag.